Back on track

Äter gröt som om han aldrig gjort annat, räcker inte med smakportioner här minsann ;)

Busar med sin tomteflicka Tilde

Nyvaken, ser ut som dynamit-Harry med sina "fjongar" i håret ;)

Hej på er alla fina stjärnor!

Nu har jag internet igen, vilken betyder att mitt bloggande förhoppningsvis kommer ske lite oftare än det gjort den senaste tiden :) Men det är ju faktiskt ingen idé att jag försöker uppdatera er på allt somm har hänt, det inlägget skulle ju bli så långt att ingen av er orkade läsa det, så därför börjar vi på ruta ett igen, nästan iafl :)

Så var det då nytt år, 2010, härligt med ett nytt år med oändliga möjligheter, för det är ju faktiskt så det känns så här precis i början av året. Man blir så inspirerad att tillsammans med det nya året bli som en ny människa, konstigt nog känner man så vart enda år men det är sällan som det håller i sig särskilt länge... Man får sån väldigt lust att förändra sitt liv, börja träna mer, äta sundare, ja ni kan ju säkert den där visan lika bra som jag, nog är det väl konstigt. Men men, jag ska inte ge en massa nyårslöften, ta det lite som det kommer, men framförallt försöka se möjligheterna i allt och njuta av nuet. Sen jag fick Neo så har jag verkligen förstått hur fort tiden verkligen går, för på honom ser man ju verkligen att tiden går och hur sjuukt fort han växer. För när han låg inne i min fina mage så tyckte jag minsann inte att tiden gick särskilt fort, fast den såklarrt gick i samma takt som nu :) Men på nåt vis så har han liksom fått mig att inse att man borde leva mer i nuet, ni som känner mig väl vet ju att jag älskar att planera saker och helst inte vill bli överraskad av något, men när jag säger att jag vill leva mer i nuet så menar jag inte att jag ska slopa alla mina principer om planering, nepps. Det jag menar är att jag vill njuta mer av tiden här och nu, sluta ställa så höga krav på mig själv vilket i sin tur borde leda till att jag inte heller ställer en massa onödiga krav på min omgivning. Mitt stora problem är väl framförallt att jag ställer såna enorma krav på mig själv och sen blir jag så besviken när jag inte kan leva upp till dom vilket ofta går ut över mina nära och kära. Ingen människa är ju felfri så varför ska jag då försöka vara det? Eftersom jag nu förstår på riktigt hur fort tiden går så finns det ju så mycket saker som jag verkligen inte vill missa, framförallt är dte ju allt som har med Neo att göra. Vad gör väl det egentligen om man går här hemma och myser i pyjamas en hel dag, inte ett dugg. Ska jag ge nåt nyårslöfte så ska det vara det, inget annat.

Idag gjorde jag o Neo iordning en myshörna i hans rum, la ett täcke på golvet o sen en massa gosiga kuddar o så la vi oss där och läste en bok. Han verkade tycka det var jättespännande, kikade nyfiket i boken och pratade på som bara den, han kanske också hade nåt spännande o berätta... Han är så rolig nu, pratar o skrattar som en galning o nåt han tycker är riktigt roligt är att titta på sig själv i spegeln, eller han nöjer sig ju inte med att titta utan han ska smaka oxå så stora delar av vår hallspegel helt nerkladdad. Han har ju en spegel i sitt rum men Tobias började leka med honom i hallen o sen dess har jag inte gjort den ren, får ta tag i det där, imorgon kanske ;)

Trivs så otroligt bra i huset, känns verkligen som att man "kommit hem", jag tror nästan att det här huset har stått o väntat på mig, eller oss... Ja ni läste rätt, oss, för förhoppningsvis är det inte bara jag o Neo som bor här så länge till, men det är inte min pappa som ska flytta in här som många kanske skulle kunna tro med tanke på hur ofta han är här, främst i pannrummet men det tillhör ju faktiskt huset, haha... Nepps snart flyttar ju nämligen pappa Tobias in här, blir det inte innan dess så ska det väl bli till sommaren iafl, han måste ju ha nåt jobb här i närheten först, man blir ju inte direkt rik av att vara mammaledig och att stämpla är ju inte så himla kul. Nog för att det är jättemysigt att vara här hemma alla tre men tids nog skulle vi nog gå varann lite på nerverna. Så håll alla tummar och tår ni har! Han var här i helgen och hälsade på och det tar alltid ett par dar innan man kommer in i det "vanliga" igen, att det bara är jag o Neo, för när Tobias är här så känns det så bra, då är det vi, våran lilla familj. Så det känns så tråkigt när han åker och det bara är jag o Neo igen... Men om två veckor ska vi åka ner o hälsa på honom, första resan till skåne sen Neo föddes, vi ska bo på hotell o ha det så mysigt så :) en liten minisemester, hihi...

Nepps nu ska jag ta o kolla till pannan innan jag störtdyker ner i soffan ;) den hade ju nämligen stannat i morse så det skadar nog inte att kolla till den en extra gång, vill ju inte frysa häcken av mig när jag kliver hur den varma sköna sängen imon :)

Kram på er!