Måndag

Tycker alltid det är måndag, vart tar alla andra dagar i veckan vägen??? Nu börjar vi pigga på oss igen, eller Tobias o Neo iafl jag har ju mått precis som vanligt förutom att jag är väldigt trött eftersom jag fått ta hand om två sjuklingar här hemma, inte lätt att vara den friskaste i familjen när man inte är alls pigg själv... Fick hämta hem Neo från dagis i onsdags eftersom han hade kräkts där, man kunde ju alltid hoppas på att det bara skulle bli en gång men vi hann inte ens hem innan han kräktes igen o sen höll det på i ett dygn, stackars lilla killen... Jag fick honom att kräkas i toaletten en gång men då bara tittade han skeptiskt på mig efteråt och pekade ner i toaletten o sa; mamma kjäkas... Haha, han har minsann koll på vad jag brukar göra på toaletten, stora duktiga killen som förstår så mycket... Lagom till när Neo började sluta kräkas så började Tobias istället, först var det bara magen som var konstig men sen började han att kräkas också, usch o fy finns det nåt värre än magsjuka, stackars killarna har haft feber båda två oxå så dom har varit riktigt risiga, men tack gode gud för att inte jag blev sjuk, då hade jag väl dött...

Neo ligger ute i vagnen på altanen och sover, har gjort det en bra stund nu så det är snart dags för honom att vakna... Han har ju en max-sovtid på 1½ timme egentligen, men han är fortfarande lite gnällig och äter inte riktigt lika mycket som vanligt så han behöver sova och fylla på med massa energi...

Vi tog en snabbtur in till familjen Johansson så att Wewe kunde klippa Neo, han behövde ju för sjutton hanvända hårspänne, nästintill iafl, så det var verkligen på tiden...

Igår tog vi en liten kort promenad i det härliga vädret hela familjen och då frågade Tobias när min mage ska börja synas egentligen och det undrar jag oxå... Det syns absolut ingenting, bara en platt mage, tänk att man inte ens kan glädjas åt det, men det är ju faktiskt inte meningen att man ska vara helt platt när man snart är i vecka 16, dessutom inte när det är barn nummer 2, fick ju använda mammabyxor från vecka 10 med Neo, nu kan jag ha mina brallor i strl. 34, med bälte... Det känns ju mer verkligt när magen börjar synas och man känner att det lever därinne i magen, så jag får väl hoppas på nåt av det...

Jo just det, på måndag ska jag på rehabutredning på försäkringskassan, dom ska titta över min socialasituation och se ifall det finns något man kan göra där för att jag ska må bättre... Så vi ska kunna lägga upp en planering så att jag säkert ska kunna komma tillbaka ut i arbetslivet igen, förbannade regelstyrda töntar, det är ju väldigt ofta som graviditetsrelaterade sjukdomar håller i sig resten av livet, eller??? Dessutom måste jag ta mig till vetlanda eftersom dom har sitt besöksrum där, så då måste Tobias ta ledig för att kunna följa med mig eftersom jag inte vet om jag är så pigg så att jag kan köra själv... Visst är det skönt att man får lägga den lilla energin på massa meningslösa möten istället för att lägga den där den behövs, tillsammans med min lilla familj. Jag blir bara såååå trött... Tänk om man kunde vinna lite pengar så att man slapp behöva ha kontakt med det där... Åh!

Kram på er!