Seeeeegt!

Usch ja idag är det minsann ingen racerfart på nåt här hemma, Neo har iafl kommit iväg till dagis och det är ju alltid nåt... Tror Tobias snigeltakter har smittat av sig på mig, inte så bra när man har massa måsten. En sak som skulle underlätta väldigt vore om man fick tejpa fast nappen i Olly Bollys mun, för den får man springa och trycka in stup i ett när han sover, då finns det ju roligare saker man kan göra... Typ att ringa till kantorn som ska spela på dopet, den 3:e i raden, ja för det har blivit en massa strul med de två andra som skulle ha spelat så nu hoppas jag att jag får tag på honom och att vi kan träffas och öva innan... Har inte gått nåt vidare hittills och får jag inte tag på honom i god tid (om man nu kan kalla det så när det bara är en vecka kvar) så kommer vi faktiskt att ställa in dopet. Musiken är jätteviktig för oss, kanske framförallt för mig och nu när det inte har gjort annat än att strula så känns det som att det kan kvitta.

Förmodligen är det ju allt detta som gör att motivationen för att göra nåt över huvudtaget är ganska låg... Eller väldigt låg egentligen... Men det hjälps ju inte för det finns alltid saker som måste göras ändå, typ:

• hänga upp tvätten
• hämta Neo på dagis
• lämna in Tobias kostym på kemtvätt och hoppas att den hinner bli klar tills dopet
• laga mat
• överleva dagen

Tyck vad ni vill men just nu går livet väldigt trögt... Tobias kom hem nuuuuuuu! Det är pisstråkigt att vara själv hela tiden, att inte kunna dela roliga saker som barnen gör med någon utan bara sitta där själv och skratta eller att kunna dela arbetsbördan med någon, det är ju lite det som är meningen när man lever tillsammans med någon. Och när han nu var hemma i 1½ dag så var det ju tusen andra saker som behövde göras istället för att bara mysa och umgås, slänga skräp på tippen, sota pannan, bära in pellets...

Snälla kantorn; svara svara svara svara i din telefon, det är vad den är till för!