söndag 28 mars 2010

Bacillerna fortsätter attackera oss och nedräkningen har börjat

Hej på er!

Ja inte nog med att Neo varit jättedålig och nu äntligen börjat piggna till igen, för nu var det så dags igen, men denna gången var det min tur, men inte med förkylning och hosta, nepps, utan feber, frossa, ont i kroppen och kräkningar. Hualigen... Får ju såna flashbacks från graviditeten så fort jag mår lite illa och nu när jag både mått illa och kräkts har det varit lite kämpigt. Däremot kunde jag känna skillnad på detta "sjuka" illamående och mitt graviditetsillamående, nu mådde jag nämligen illa hela tiden, när jag var gravid mådde jag ju bara illa efter att jag ätit och sen när jag kräkts så gick det över, det har inte det här gjort, usch usch usch... Det började redan igår men då hade jag ingen feber, men inatt hade jag riktig feberfrossa, mådde illa och allting var allmänt jobbigt, så imorse kom mamma och hämtade Neo så att jag kunde få vara för mig själv och må dåligt. För det är ju inte så värst smidigt att sitta med huvudet ner i toastolen och spy samtidigt som man måste hålla Neo borta från papperskorgen så att han inte käkar upp det inte alltför mysiga innehållet. Men det är väl en sån sak man ska klara av när man är mamma, man ska väl kunna göra typ vad som helst samtidigt som man tar hand om barnen, eller? Om det är så så får jag nog stryka mig från helyllemammornas innelista, för att kräkas samtidigt som jag tar hand om mitt barn fixar jag inte... Tur att jag har mamma och pappa så nära annars vet jag inte riktigt hur den här dagen skulle ha slutat...

Fram emot eftermiddagen kände jag mig piggare och lyckades behålla ett par smörgåsrån och lite cocacola, så då traskade jag bort till mamma och pappa, hängde där en stund och sen följde mamma med mej och Neo hem. Hon fixade lite med tvätten och jag badade Neo. Helt sjukt att man kan bli så matt av att inte äta ordentligt på nån dag, hur sjutton klarade jag mej på typ ingenting i 9 månader? Det är för mej en gåta just nu.

Efter badet och vällingen var det ett elände att få Neo att somna, helt sjukt vad en enda ynka liten timma kan göra. Han bara skulle hålla på och spela Allan och ställa sig upp i sängen och hoppa hela tiden, tog närmare 40 minuter innan han äntligen la ner sitt lilla söta huvud på kudden och somnade, brukar ju vanligtvis inte ta mer än max 10 minuter, men men...

Nu är det bara måndag, tisdag, onsdag och torsdag kvar, sen är det fredag och fredag innebär att det nya livet som sambo och riktig familj börjar, wiiieeee! Längtar som en galning, bara så ni vet =)

Nepps, nu ska jag ta och krypa ner i sängen, bäst att ladda batterierna med en massa sömn efter att ha varit sjuk så att man kan börja på noll igen nu när en ny vecka stundar, en vecka som kommer få det bästa slutet på länge, jag menar hur ofta blir man sambo en fredag den 2 april sådär?

Ta hand om er nu alla stjärnor där ute!

Tobias jag älskar dej, bara så du vet!



1 kommentar:

  1. Hej Lisa
    Skönt att du är på benen igen
    Fredag kväll dyker vi oxå upp på Rosenhill
    och stannar till söndag.
    Känns gott att få träffa Neo lite, hoppas gåvagnen uppskattas.

    Krama Neo från oss

    Farmor o Farfar

    SvaraRadera

Lämna gärna ett litet spår efter dej...