söndag 18 oktober 2009

Neo Lasse August Josefsson 17/10-09

Så kom du då till oss du älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Duler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter, fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
är vi din tryggande borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara ;
Ett barn att älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara.
Min älskade lilla prins Neo, du är det finaste barnet som finns och jag är så stolt och lycklig över att få vara din mamma. När du ler skiner du som solen och du får mig att smälta, till och med när du gråter är du den underbaraste som finns. Sen du kom har mitt liv fått en helt annan mening och jag kan inte minnas hur det var att leva utan dig och det vill jag inte veta heller för jag vill aldrig vara utan dig mer. Fast du inte vet det än så är du så älskad mitt lilla barn, du har så många omkring dig som älskar dig och vill dig väl. Jag ska alltid finnas för dig min älskling och jag ska göra allt för att du ska få vara trygg och känna all kärlek och glädje som finns runt dig. Du är det vackraste och finaste barnet som finns på denna jord, den finns ingen som är som du!
Jag älskar dig mest av allt min fina stjärna, nu och för alltid!
/ Din mamma



Så kom då äntligen dagen till slut, efter flera veckor av planering och fixande, min älskade lilla Neos dopdag. Han sov nästan hela förmiddagen så vi hade gott om tid att göra oss iordning, stryka skjortor o få på sig strumbyxor med hold-in effekt :) Hade nog egentligen varit en god idé att inte dricka så mycket under dagen för att slippa onödigt många toalettbesök eftersom det minst sagt var lite krångligt att få på sig dom, hihi... Vid 13.30 var vi på plats i Eksjös vackra kyrka, vi pratade igenom allt med prästen en sista gång för att lugna de nervösa föräldrarna och gudföräldrarna. Vi trodde ju att Neo skulle vara pigg och vaken eftersom han sovit nästan hela förmiddagen men han hade minsann andra planer. När vi äntligen fått på honom dopklänningen med tillhörande underklänning och rosetter var han så trött att han efter lite skrik somnade jättegott i pappas famn. Så ringde det i kyrkklockorna och det var dags för oss att gå in i kyrkan, kändes nästan som at vi var deltagare i ett minde luciatåg när vi gick in där i kyrkan, hihi... De främre raderna i kyrkan var fullsatta och alla våra vänner och släktingar log och strålande som solar mot oss. Neo vaknade till en stund när prästen började prata men sen när jag sjöng den första sången "Välkommen hem" så somnade han så gott igen. Sen sov han ända fram tills det var dags för honom att "tvätta håret". Då vaknade han, men han skrek minsann inte min duktiga kille utan han bara tittade på prästen med sina stora blåa ögon. Han var snäll som en liten ängel under hela dopakten och sa inte ett pip, bara tittade på prästen och på alla fina lampor som fanns i kyrkan, han är nämligen väldigt förtjust i lampor min lille prins :) Efter själva dopet lämnade prästen över Neo till hans fina gudmor Annelie, han var så nöjd i hennes famn, bara var där och tittade nyfiket på allt runt omkring. Han passade också på att ge sin gudfar Fredric ett av sian underbara leenden och jag tror att nästan hela kyrkan smälte av detta vackra leende. När dopet var slut fick vi ställa oss framme i kyrkan så att alla kunde ta kort på oss, ojoj vad det blixtrade och Neo charmade som vanligt alla utan större problem.
När vi var klara i kyrkan fortsatte vi till Kyrbacksgården där världens finaste mormor o morfar hade ordnat med fika så fint till oss. Ostkaka med glass, sylt och grädde, kärleksmumsen som jag hade kämpat med och mammas goda kola kakor. Efter att vi gått runt och hälsat på alla gäster somnade Neo som en liten gris i min famn och då passade jag på att lägga ner honom i vagnen så att jag skulle hinna fika lite. Under tiden som han sov passade vi på att öppna hans presenter, han fick hur mycket presenter som helst och alla var så fina så fina.
Han fick:
En tavla från gudföräldrarna Annelie & Fredric
Hattstugan servis av fam. Bengtsson & Eva
Badankor och en tågbana av Mattias, Calle & Helena
Bestick och trähund av Filip, Malin, Roland, Irene, Gustav & David
Mors lilla Olle servis av Anne & Göran och gammelfarmor & farfar
Silverbestick av farbor Martin & Annie
Sagobok och pengar av farmor & farfar
Bok med ljud och pengar av gammelfarmor Gullbritt
Groda av Marie, Kristoffer, Sofie, Markus & Andreas
BobbyCar av mormor Simon
Nalle och pengar av Bebbe, Monica & Hedda
Fotoram av Madde, Jocke, William, Daniella, Oscar, Philip, Mikaela, Patrik, Julia, Jessica, Johan & Pyret
Hv71-kläder, böcker, mugg och bestick av Sandbergarna
Bilmatta av Anna & Jonas
Sagobok och pengar från mormor & morfar
Pengar av Emelie & Erika
Pengar av gammelmormor Bibbi
Pengar av gammelfarmor & farfar
När han vaknade igen var det dags för honom att äta lite, oj så hungrig han var, men det blir man väl av att vara i centrum hela tiden fast man kanske egentligen inte vet om det :) Efter att han ätit fick han gå till sin farmor och farfar och gosa lite...
Så började till slut gästerna att åka hem och Neos stora fina dag började gå mot sitt slut. Jag, Tobias, mormor, morfar, morbror Simon, Anna, Jonas, Annas syster Elin och Sandbergarna stannade kavr och fixade iordning lite, sen packade vi ihop allt och åkte hem. Simon, Anna, Jonas och Elin stannade till på Cahn's och Via Venetto för att hyra film och köpa pizza, vi orkade liksom inte laga nån mat efter denna dagen, vi hade slitit ganska bra ändå tyckte vi... Så vi avslutade denna perfekta dag med pizza och att titta på Wallanderfilmen Tjuven, sjukt bra film men såklart lika läskig som vanligt...
Tack alla fina vänner och släktingar som var med och gjorde lilla Neos dopdag helt fantastisk, utan er hade det inte ens blivit hälften så bra. Tack Eva för att du spelade så fint så fint, det var till stor del din förtjänst att det blev så fint i kyrkan.
Tack älskade mamma och pappa för hjälpen med fika och allt, ni är guld värda och jag vet inte vad jag skulle göra utan er, ni är bäst!






Fina pappa Tobias med vår underbara son




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett litet spår efter dej...