lördag 2 april 2011

Lördag

Åh jag blir så trött, trött på mig själv, trött på allt. Varför vill man bara ha mer hela tiden, varför letar man alltid efter något, strävar alltid efter nåt nytt? Jag vill verkligen vara nöjd med det jag har, en helt underbar son, en fantastisk man som älskar oss och världens finaste lilla bebis i magen. Vi bor i ett fint hus som är vårt alldeles egna, har en bra och säker bil, mat på bordet varje dag, ja all trygghet man kan önska sig, varför då vilja ha mer?

Men ibland måste man väl få dyka ner på botten och simma runt där lite? Jag tror inte det är meningen att livet ska vara lätt hela tiden, men just nu känns det för jävla jobbigt. Jag vill så gärna bara vara tacksam för allt jag har och det fina liv som växer inuti mig, herregud det finns ju massor av människor därute som inte ens kan få barn, som inte önskar sig nåt annat än just ett barn, vi har redan ett och ett till på väg och ändå har jag mage att gnälla över hur jobbigt det är att vara gravid. Men jag tycker faktiskt att jag får gnälla lite, ibland suger livet och det gör mitt just nu, inte allt i livet men en liten del och den lilla delen gör att allt annat oxå blir skitjobbigt. Jag är så trött på att aldrig ha energi till något, jag vill oxå kunna gå ut och gå i vårvädret, ta en powerwalk, ta en joggingtur, fika på nåt mysigt café, gå ut på en restaurang med min fina Tobias, äta god mat och bara njuta av att få en kväll bara vi två... Men det är ju bara att vänta till nästa vår, då kan jag oxå göra allt det där, för när Myran väl har kommit till världen så har vi ju fullt upp med att vara föräldrar till två underbara ungar och jag (Mamma Mu) ska checka in i båset bredvid Rosa i ladugården och vara arlas största mjölkproducent i ett antal månader, missförstå mig rätt jag längtar såååå mycket efter att få vår lilla bebis och jag kan inte tänka mig nåt annat än att amma, inte om jag får välja iafl, men det känns bara så tråkigt att liksom bli av med 9 (10) månader av sitt liv, då jag inte orkar nåt och det ibland känns som att inget spelar någon roll. Jag vill inte vara där nere på botten och simma men jag dras liksom dit, men jag ska snart simma uppåt igen, jag lovar... Måste bara hitta energin, styrkan finns därinne jag måste bra hitta den oxå...

Tobias, Neo och Myran, jag älskar er!

Natti natti...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett litet spår efter dej...