Lördag

Gomorron på er!

Kan tala om att jag är sååå jävla trött (ursäkta) på den här förkylningen nu så jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Har varit dunderförkyld i över en vecka nu, ögonen rinner och varje morgon är dom igenklibbade när jag vaknar, ont i halsen så att jag vaknar på nätterna o måste käka halstabletter o dricka varmt för att kunna sova eftersom det gör så ont, hosta hosta hosta hosta och näsan rinner eller så är det helt stopp, har bara använt nässpray på nätterna eftersom jag inte tycker om att använda det egentligen men nu kan jag inte ta det då heller eftersom jag bara fr näsblod hela tiden... Äta är ju ingen höjdare när man har jätteont i halsen, så när man lyckats tvinga ner mat så känns det ju inte så roligt att behöva kräkas upp den igen, den gör ju liksom ont när det ska upp oxå, inte bara ner... Blääää!

Som tur är har jag ju min underbara lilla kille som förgyller mitt liv varje dag bara genom att finnas till och hans förkylning är mycket bättre, bara lite hosta kvar... Han är så go älskade lilla Nei, pratar hela tiden nu och han använder ofta flera ord i sina meningar... Ibland glömmer man bort mitt i allt elände att man faktiskt har sjukt mycket att vara tacksam över, som att man kan leva tryggt ocg säkert i ett härligt hus utan att behöva oroa sig för översvämmningar, radioaktivstrålning, ja you name it... Men å andra sidan är det ju faktiskt så att man måste få tycka att det är skit ibland även om man inte behöver oroa sig för massa såna där saker, även små saker kan ju tynga ner en så att livet blir jättejobbigt...

Tobias är med sina killkompisar i London, tror inte helgen skulle innebära så mycket mer än öl och fotboll, bara han kommer hem så är jag nöjd. Han nåste ju få balla ur ibland oxå, men efter denna helgen får han faktiskt hålla sig hemma, han har varit borta fyra helger på raken nu och även i veckorna eftersom han haft övningar och sådär. Det är tufft att vara själv hemma, även om jag får så otroligt mycket hjälp från mamma och pappa så är det jobbigt ändå och vi saknar ju honom så klart, Neo frågar så fort han hör en bil eller någon är vid dörren om det är pappa som kommer och blir lika besviken varje gång när man måste tala om för honom att det inte är så.

Nu ska jag strax gå bort till mamma och pappa och äta frukost, Neo har sovit där inatt så han är redan på plats. Han har säkert haft det hur mysigt som helst, dom skulle basta igårkväll och bara ta det lugnt och gosa. Han hade knappt tid att säga hejdå när jag skulle gå för han bara stod vid grinden ner till källaren och skrek; basta, basta bastaaaaa! Sen fick jag några slängpussar och sen gick jag, skönt att han känner sig hemma där och inte blir ledsen när man går. Mamma ska hjälpa mig att städa huset idag, behövs verkligen kan jag lova. Nu när Tobias har varit borta så mycket har det liksom inte blivit av, jag orkar inte städa hela huset själv, det tar alldeles för mycket av energi som jag inte har, tråkigt men så är det. Känns verkligen skit att inte ens orka med sådana saker, jag längtar så tills detta blir bra igen, Tobias försökte lite uppmuntrande säga här om dagen att det bara är några månader kvar, bara?! Men men, förhoppningsvis kommer våren snart och då känns ju allt lite lättare, jag har ju gott om tid att fixa i trädgården iafl, frågan är bara om jag orkar...

Ha en underbar dag allihop!

Kram